renek

Ja då var det två veckor sedan min operation. Allt har bara gått fint. Vågen visar mindre varje gång, det är ju alltid kul.
Visst kan man sakna att få tugga på något, lättirriterad är man. Man får hoppas att alla runt omkring en orkar med en.
Nu börjar nästa resa, med försäkringskassan... Som tur är så hjälper mäklarfirman mej. Jag behöver inte bry mej mer än att skicka in alla papper till dem. Nu får man bara hoppas på ett possitivt beslut från fk.
Jag kommer bli vansinnig om jag inte får tillbaka pengarna, jag uppfyller ju kraven som det står på deras hemmsida men det skulle inte förvåna mej om det finns en massa lull-lull.
Jag är så glad och tacksam att denna möjlighet fanns. Jag tror inte på fullt allvar att jag suttit här annars, det var så illa det var.
Svårt att förklara för andra hur det varit under denna tid, hur man tänkt om man nu har det. Många kan inte förstå då man har barnen men på något sätt så kännde man att de hade det bättre utan mej. Hur kan de må bra av att ha en mamma som bara är i en annan värld. Det är lite så det känns när jag ser tillbaka på hur man tänkte, det känns som om man var i en annan värld. Själviskt kan många tycka men det höll verkligen på att gå för långt. Jag är så tacksamm för all hjälp som jag har fått från alla. Är så glad att jag har er, ni vet vilka ni är.. älskar er alla

Men som sagt nu vänder det och jag är uppriktigt glad. Det är inte det falska leendet man ser nu. Jag kan tycka att det är skönt med allt vanligt dravvel som ska göras. Det är så skönt att få leva igen.

Till något kul nu då detta känndes så deprimerande.... Ska ju snart bli moster. Söndag är det beränkade datum som min lillasyster ska bli mamma. Känns konstigt, min lillasyster mamma. Är väl bara att inse att hon inte är fem år med toffsar i håret. Hoppas verkligen att det drar igång för dej snart syster yster.